Jag skrev just med Fia på msn. Hon älskar. Hon kommer aldrig att bli ensam tack vare det. En person som älskar kan aldrig bli ensam. Som hon skrev, att älska är det största man kan göra, och att älska sig själv.
Jag älskar. Jag älskar mina vänner, min mamma och min bror. Jag älskar varje dag, oavsett hur mörkt allting ser ut, så älskar jag innerst inne. Det är nog det jag måste komma ihåg. Att jag älskar, och att jag är älskad tillbaka. Även om jag inte älskar mig själv, så finns det människor omkring mig som jag älskar. Jag kommer nog inte att bli ensam jag heller.
Men att älska sig själv är svårt. Det är något jag måste jobba på. Att varje dag påminna mig själv om att jag gör en skillnad i någons liv. Att jag betyder något.
Det är ju svårt. För livets väg kan vara öde, mörk och fruktansvärt kall och ensam ibland. Men bakom varje krök finns det något nytt. Något som förändrar en som person, något som får en att växa.
Mörker kan inte existera utan ljus.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar